Idag har vi haft första besöktet på sjukhuset men jag tror inte vi blev så mycket klokare mer än att nu måste vi få reda på om sjukdomen har spridit sig. Redan imorgon har vi fått tid till skiktrönten och nästa vecka blir det magnetröntgen. Allt detta måste göras noga för att man ska veta vilken form av behandling Oliver ska få. Vi satt ganska länge med vår doktor och Oliver fick chans att fråga allt han undrade över - det en klipsk kille vi har! Vi har fått ett team med personer som kommer stötta oss - kuratorer, psykologer, doktorer, sköterskor och en avdelningssekreterare som är kanon! Vi kommer även att vara kopplade till universitetssjukhuset i Göteborg.
Jag vet inte hur många gånger vi har fått frågan - Hur mår ni? Mitt ärliga svar är - Vi mår skit, vi har aldrig mått så här dåligt men det finns ingen bakdörr man kan smita ut genom, det är ingen mardröm vi kommer vakna från - detta är vår verklighet. Det värsta är att det är Oliver som får göra grovjobbet - min son vad jag önskar att jag kunde ta över din börda!
Elin har varit i skolan, det är nog sant att hon behöver ha sin vanliga vardag. Elins lärare vet om vad som har hänt och dom finns där för henne och har lovat vara extra uppmärksamma - det känns skönt! Jag tror hon har behövt lite support idag.
Olivers kommentar till dagen:
Det har varit en jobbig dag, dom behövde ta prover och det gjorde jätte ont när sköterskan stack mej, först i den ena armen och sen i den andra. Pappa höll mej i handen och jag fick klämma hur hårt jag ville när det gjorde ont. Det var skönt när vi fick åka hem och det var roligt att träffa Elin.
Stark-starkare!
Frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar