Från Oliver....

Idag har jag inte mått så bra idag har jag varit hemma och spelat wii
Ikvel har jag tittat på svenska hjältar på tv 4 det var två tjejer som fick pris för dom driver UNG CANCER.
När dom pratade om vad dom hade gjort och om sjukdomen blev jag både glad och ledsen.
Det var en liten tjej som hade sålt bullar och skänkt massor av pengar till Afrika.
Gonatt alla som läser detta.
OLIVER

Någons tankar och frågor...

Sitter på din sängkant och smeker ditt mjuka huvud, undrar vad du drömmer.
Hur blir håret nästa gång det kommer tillbaks, lockigt, mörkt, rakt, ljust.
Illamående, huvudvärk, sveda, molande värk, trött.
När medicinen går in kan man nästan se hur kraften försvinner ut.
Är man för liten för en ipad när man är nio år.
Det åskade i natt, konstigt va.
E man själv i rummet när man strålas.
Hårda paket är bättre och det största sparar man till sist.
Finns det barn som måste fira jul på sjukhuset - vi slipper väl det.
Hur gör man när man tar bort mandlarna.
Undrar vad tabletterna mot illamående innehåller.

Jag vill bli kallad farmor och mormor nån gång i framtiden.

Fjärilen kom tillbaks ikväll...

Onsdag....

Behandling hela dagen. Det gick bra i början....Olivers bästa kompis hade varit inlagd över natten på avdelningen så dagen började med många leenden, wii-spel och middag tillsammans men när dom fick åka hem orkade inte Oliver mycket mer, vi satt ett tag i lekterapin men han fick gå och lägga sig. Magen blev bra i helgen men nu verkar det vara tillbaks. Prover måste tas. Pyjamasen kom på direkt när vi kom hem och han försvann i på rummet med en smörgås. Han har huvudvärk och är blek, nästan ljusgrön i ansiktet - lille gubben vad det slog ner dej kvickt idag.

Elin har haft julfest på fritids idag, det hade varit roligt men hon var också ganska blek under tomteluvan när jag hämtade henne.

Det blir godnatt tidigt ikväll....
Sovgott...

Tillsammans!

Det skiftar snabbt, ena dagen bra andra dagen dålig. Pyjamaskillen har rört sig mellan sängen och toaletten med ett par avstickare till köket. Magen e fullständigt kaputt och han har knappt kunnat äta, har legat i sängen och tittat på tv och sovit. Vet inte vad det kan vara, om det är någon reaktion från medicinerna eller om det är någon elak bakterie.... Har pratat med sjukhuset men eftersom han inte har feber behövde vi inte komma in idag - får se hur det blir imorgon...... Som vanligt klagar han inte men jag har fått många kramar och han gosar så fort jag är i närheten så han mår inte bra. Jag vill inte vara någon annanstans än med min son, jag vill att han är helt säker på att han kan räkna med mej när det än gäller. Även om berget känns stort nu så är det faktiskt bara en vägbula i vårt liv, vi kommer ta oss över det och vi kommer göra det ihop. Jag vill att han minns hur vi klarade det tillsammans.

Följde Elin till skolan i morse, vaccination vid halv nio men det kändes ingenting i den lilla armen. Hon ville bli hämtad kl 13 idag och det var nog för Oliver låg hemma, hon oroar sig mycket. Vi har pyntat med lite ljusslingor tillsammans i eftermiddag, en ute och en på Olivers rum - det blev jätte mysigt.

När vi gick hem från skolan idag så frågade Elin vad vi skulle ge morfar i julklapp, vi var överens om att det var svårt men att han ska få ett ljus på sin grav och ett här hemma. När detta var bestämt återgick vi till diskussionen - OM och i så fall i vilken buske som ljusslingan med massa färger ska hängas upp.....

Älskade barnen - ni är fantastiska.
Mamma

En julklapp som gör skillnad!

Oliver mår bra, lite trött men bra. Vi tar det i hans takt, idag var det dags för prover så vi tog denna dagen till det. Sov till åtta och åt frukost i lugn och ro för att sen åka in till sjukhuset. Det var den vanliga onsdagsträffen så både Oliver och Elin hade lite att pyssla med.

Jag fick min pappas journal i min hand, dock bara från det ena sjukhuset men den var tillräckligt tjock. Det första som möter mej är ett rött kors på första sidan, draget med en röd bläckpenna - då gick det upp för mej vad det var jag skulle läsa. Jag skulle få läsa om MIN pappas kamp, hans smärta, hans hopp och hans förtvivlan och hans sista timmar i livet. Och det var precis det jag fick - allt samlat i en mapp. Jag går inte in på allt här men något som värmde var att hur jävligt det än var så fanns det alltid en anteckning om att patienten var "vid gott mod", "på bra humör", "är positiv" och det gjorde mej alldeles varm för hans barnbarn har samma egenskap. Det var inte förrän kort tid innan min pappa gick bort som det stod att han var ledsen och nedstämd. Nu vet jag även hur han faktiskt gick bort och vilken komplikation han inte besegrade - 26 år gammal.....min pappa.

När vi kom hem hade jag hunnit smälta allt och det sköljde över mej som en tsunami och då mitt i försöket att trycka undan alla känslor så kommer det en nässelfjäril fladdrande förbi mej i köket, jag är inte mycket för övernaturligt hokuspokus och tecken från andra sidan men.........

Cancer kan drabba vem som helst när som helst, forskningen går framåt hela tiden och tre av fyra drabbade barn överlever idag, för trettio år sedan klarade sig ett barn av tio.......
Ge en julklapp som kan förändra livet för fler familjer -
http://www.barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/

Kram