Hela dagen gick vi på sjukhuset gick vi och såg ut på det vackra vädret, vi fick åka hem halv sex när solen gått ner och det var kallt och mörkt. Men nu är vi hemma, barnen ligger och sover i sina sängar och på tv:n är det någon ytlig och fullständigt meningslös serie men som kan skingra tankarna för en stund. Jag drömmer mardrömmar på nätterna, oftast handlar det om att jag blir jagad så det har börjat kännas jobbigt att gå å lägga sej, speciellt när jag oftast sover själv.
Forfarande har vi ingen hundra procentig diagnos, det är extremt stressande. Det var tre manliga läkare som rondat denna veckan, dom tog sig verkligen tid och jag tog upp om det inte skulle vara intressant att titta på Olivers gamla tumör som dom plockade ut första gången. Dom har fört min fråga vidare och vi får väl se vad patologen säger, dom är i alla fall av samma mening som mej att det kanske skulle hjälpa att jämföra de olika bitarna.
Ett tag trodde jag inte att Oliver skulle få åka hem idag för igår var han så dålig, kräktes och kunde inte vara uppe på hela dagen, han var likblek och han mådde illa så fort han försökte vara uppe. Men han repade sig till idag och har suttit i skolan och lekterapin hela dagen. Bästa kompisen var här ikväll och lämnade av lillasyster och det var som vanligt en höjdare. Senare kom alla känslor över Oliver och han grät i min famn, jag har ofta svar men idag visste jag inte vad jag skulle säga, det finns inga tröstande ord, jag bara höll honom det hårdaste jag kunde. Elin kom och la sina små armar om honom och så satt vi en lång stund.
Imorgon ska vi till skolan och hälsa på, vara med på några lektioner och ta hem lite arbete och det viktigaste - träffa alla kompisarna!
Nu hostar Oliver så mycket så jag får gå in och titta till honom.
Godnatt - Frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar